I Sverige drabbas årligen cirka 45.000-70.000 personer av sepsis varav minst 25.000 drabbas av en svår variant med hög dödligheten. Risken för återinsjuknande är hög och upp till en tredjedel av de som återinsjuknar avlider inom de första nittio dagarna efter att ursprungsinfektionen lagt sig. Sjukdomen beskrivs i bland som vår tids dolda folksjukdom. WHO utnämnde 2017 sepsis till en så kallad ”global health priority” på grund av dess höga incidens och mortalitet. 1

2020 beskrevs återigen att sepsis bör prioriteras som ett av de stora framtida hoten mot folkhälsan. 2 Vårdförloppet vid sepsis kan vara svårt att följa, ursprunget och utvecklingen är individuell för varje patient. Det kan vara en vårdrelaterad infektion som uppkommer under en sjukhusvistelse t.ex. i samband med att en urinkateter eller en pacemaker sätts in eller så kan det vara en till synes enkel infektion som sprider sig. De allra flesta skrivs ut och återhämtar sig utan problem, men för andra tar det längre tid. Trots att sjukdomen är under kontroll känner många känner en sämre livskvalitet, blir lättare stressade och ibland startas en depression. 3 Många sepsisöverlevare rapporterar en mängd psykosociala problem under sin återhämtningsperiod,4 som bland annat: Depression, stress, posttraumatisk stress, ångest, koncentrationssvårigheter och insomnia.5 Eftersom immunförsvaret drabbas av sepsis är återkommande infektioner vanliga och överlevare känner ofta en oro för återinsjuknande i sepsis. Forskning visar att ett återinsjuknande i sepsis föregås av vissa psykosociala aspekter som förändringar i livskvalitet och depression.6 Det finns en risk att återinsjukna efter en längre tid, vissa patienter kan till och med dö fem år efter att de skrivits ut från sjukvården.7 Sker det förändringar i stressnivå, depression och livskvalitet kan personen få tidig hjälp och ett eventuellt återinsjuknande kan lättare hanteras.

Fotnoter:

  1. http://www.global-sepsisalliance.org ↩

  2. www.who.int ↩

  3. Widmann, C. N., & Heneka, M. T. (2014). Long-term cerebral consequences of sepsis. The Lancet Neurology, 13(6), 630-636. ↩

  4. Huang, C. Y., Daniels, R., Lembo, A., Hartog, C., O’Brien, J., Heymann, T., … & Sepsis Survivors Engagement Project (SSEP). (2019). Life after sepsis: an international ↩

  5. ↩

  6. ↩

  7. ↩